Om rutinerna

Ni har säkert hört talas om det hur viktigt det är med rutiner. Erfarenheten visar dock att det är mycket lättare att prata om det än att omsätta det i praktiken. Många av oss tycker om spontana aktiviteter (ibland känns det som om det är ett måste att vara så himla rolig och spontan) medan andra håller sig till sina vanor.

Med rutiner menar jag inte rigida mönster som slaviskt behöver följas, utan mer som en ram, som kan fyllas ut med diverse aktiviteter, utan att rubba balansen.

Det är framförallt tre saker som behöver fungera för att vi ska må bra. Dessa tre är: sömn, mat och fysisk aktivitet. Här är det väldigt viktigt att ha fungerande rutiner som gör gott.

När det gäller sömn är behovet naturligtvis varierande, vissa behöver fler, andra behöver färre timmar. Huvudsaken är att det inte tar lång tid att komma till ro, att man sover gott och känner sig utvilad, när man vaknar.

Det finns dock vissa medicinska tillstånd, när man har svårt att komma till ro på kvällarna. Även hos friska personer händer det att det i stressiga perioder blir svårare att somna. Behandlingen är i första hand inte medicinsk behandling utan att man använder sig av sömnhygieniska åtgärder. Med det menar man att man lägger sig ungefär vid samma tid varje dag och går upp vid samma tidpunkt varje dag. Det bör vara mörkt och svalt i sovrummet och man bör avstå från koffein och andra stimulerande medel sent på kvällen. Blå ljuset, det vill säga ljuset från datorskärmar, TV apparater, mobiltelefoner bör man undvika 1-2 timmar innan sänggåendet. Det går ju inte – hör jag rätt ofta. Men det går ju. Man kan definitivt hitta en annan lugn aktivitet.

Maten bör vi också få i oss med jämna mellanrum, helst planerade måltider då oplanerade måltider har en tendens att bestå av snabba kolhydrater och annat som är mindre näringsrik men innehåller en massa kalorier. Gärna mer frukt och grönt till mellanmål, fikat får man faktiskt skippa, även sockret. Många föräldrar upplever att barnet blir speedat och har svårt att komma till ro efter intag av socker. Och nej, jag är inte för lördagsgodis, själv tycker jag att det är klokare att ge en liten godbit även om det är tisdag eftermiddag än att vänta tills lördagen äntligen kommer och då vräka i sig en hel påse hallonbåtar och annat med en massa färgämnen.

Äter man, ska man också dricka, och då är det ett råd jag vill ni ska minnas: ge ej läsk till era barn! Värsta sockerboven någonsin är läsk och saft. Drick vatten. Gammalt hederligt kranvatten.

Till slut har vi kommit till min personliga favorit: fysisk aktivitet. Den dåliga nyheten är att den som inte avsätter tid för träning bör avsätta tid för sjukdom förr eller senare. Den goda nyheten är att som med alla andra rutiner, kan man faktiskt lära sig att hitta tid för fysisk aktivitet. När det gäller barn kräver ingen att de ska springa milen, utan att de springer, klättrar, går, använder kroppen som det var tänkt. Äldre barn kan ta en promenad, helst när det är ljust ute. En halvtimme, timme räcker gott per dag.

Men innan man försöker ändra på sitt barns beteende bör man fundera över sitt eget. Barn gör inte som vuxna säger utan de gör som vuxna gör. På gott och ont. Kanske lika bra att ändra på dina egna vanor.

Det tar några veckor tills man övar in en ny rutin, men efteråt rullar det på. Det krävs planering, mycket planering och en del disciplin. I slutändan blir det nog mycket bättre bara man är uthållig. Så kämpa på! Har ni fått ordning på sömn, mat och aktivitet har ni kommit en bra bit på vägen.