The story begins

För tretton år sedan fick jag en julklapp från min man. Han var faktiskt inte min man då, men det var den första julen vi firade ihop. Ja, ni vet, när man är ung och kär…Då fick jag en bok, det var den här:

 

Jag jobbade på ett stort företag då, trivdes inte riktigt, kändes lite sådär. Läste boken direkt från pärm till pärm och på varje sida fick jag en aha-upplevelse, för preciiiiiiis så är det på jobbet! Att alla ska göra likadant alla ska tycka likadant osv. Det här med stora organisationer har följt mig sedan dess, på gott och ont. Träffat massa härliga människor som var hur kunniga som helst, alla ville väl och sedan vid genomförandet, då hände det något. Det blev inte alltid patientfokus, det blev inte effektivt, det blev trögt, väldigt trögt, det blev bara inte bra. Som om dessa stora organisationer börjar leva ett eget liv som blir viktigare än de som jobbar inom det stora maskineriet och de som är föremål för organisationen: kunder, patienter, brukare, you name it.

Nu är det ändå så mycket bättre än hur det var för tretton eller t. o. m. några år sedan men hade faktiskt redan då börjat fundera på ett annat alternativ, hur man skulle kunna göra det på ett annat sätt.

För jag tror på kunskap och tror på människor. På alla vardagshjältar som tar sig till jobbet dag in och dag ut, inte bara från måndag till fredag utan även kvällar, nätter och helger. Det är dem jag tror på. Och att de kan, bara de får förutsättningarna. (Förutsättningarna, som nuförtiden har en tendens att försvinna, i alla fall om man kollar runt inom den offentliga sektorn)

För på ett sätt blir det enklare och fortare när man kortar ner processen till det att patienten kan träffa doktorn, tillgängligheten ökar på en gång. Det blir mycket mer av det roliga, nämligen patientarbetet, när doktorn fokuserar på detta och drar ner på icke-direkt patienttid: möten och administration. Det där med mötena … jag minns hur det var att anpassa sig till systemet för tio år sedan. Det var som att slita av håret på mig varje gång man skulle diskutera en relativ enkel sak på otaliga möten, alla ska tycka till, alla ska komma till tals, helst ska alla vara överens, till slut blev det massa snack men ingen verkstad. Demokrati i all ära men det skedde på bekostnad av effektivitet. Har en gång räknat ut hur mycket en sådan förmiddag kostade, med så kallat välutbildat folk runt mötesbordet. Det blev en hisnande summa, för att vi efter fyra timmar vara precis där vi var när vi började.

Det är mitt mål: mer av det roliga! Mer fart, kortare beslutsvägar. Alternativ. Att man får välja. Därav detta projekt med min egen än så länge lilla mottagning. Men som sagt satsar på tillväxten!